Mark 3

O Parisiau Ngat Sim Ktua Keketar E Yesus Kam Mon En Orom A Kerkeknen Tang

(Mt 12.9-14; Lk 6.6-11)

1Tie ma Sabat langto yok vat, e Yesus ta kta vaik kun mnam o Yuda ngarta rek langto kam rere mnam, nang a mhel langto ka ktiek tyor ta vle ko kat. 2Vanang o Parisiau ngat sim ktua keketar e Yesus ko ngta papat kam mon orom a kerkeknen tang enangthe naka kpoot mang a pos to ma Sabat kmeharom a mhel to endo. 3To e Yesus ta reng a mhel to ka ktiek tyor te, “Hop, aol ngte na.”

4Thavae tok, to her kle ka mnganang o mia te, “Kmikkiem mor o Yuda nguaro pos, ani ngaeha to ta sir kmeharom ma Sabat, endo kmennegiang a mhel, en kam yor, i o endo kam turang en kmeharom kam ya?” Ta mnganang ngar tok, vanangko ngat lo koripang e. Ngat gia korsang kvongnek.

5To kalo keik ngint kaem o mia tgus ko ka vrek te sei kam kiin hak ngang ngar. Ii, tkaesik tok va kle ka mrung ngar kat vgum ko ngaro papat ngat mi ktua kaendel pum E Nut karo rhek kngam mar ge. To thera havaeng a mhel to te, “Yin he, tuom ila ktiek na.” Va a mhel to endo ta tuom ka ktiek va te, ka ktiek ther gi ya hak ngatngae. 6O Parisiau ngat vokom tok, to kottek kngae klapsa kam kaum kar a valngan to mkor e Herot kmelha kam papat mang a ngaelaut tang, mar kam lgem o rhek mang, he nang mar kmim kngam a yoror.

E Yesus Tkaeharom O Mia Nglakhor Ko Pa Ngaenker

7To e Yesus kar kalngunes ngat gi vur kaol kparem a rengmat to, he kngae ko vanam a ngaenker to e Galili ka vle. Va a mumu alautar orom o mia ruk ko mGalili ngat hohop he kveet kmikkiem kat. Va o mia kavurgem ngata ngnek mang ko nam kaeharom o mia vang ko tok, to ngat kotootpum mar ko mYerusalem km pis ngok kim e Yesus. Va si a mhe to e Yudea karo rengmat tgus, va o mia ngat kotootpum mar ko mnam mar kam pis gok kim. Va akuruk ngat kotootpum mar ko mIdumea va mnam o mhetor ruk mnam a ye to e Yodan ka ngaiting tigut va mnam o mhetor ruk ko rkieng alo mhe ruk e Taira va e Saidon kat. 9To o yayor vang ruk mnam mar ngta mo pet kmursie ngok kim e Yesus kmehang ko en nam kaeharom o mia kavurgem pum ngaro yor. Ngama sovet kmotarhik ngok kim kais ko ngam re kam gia klung mnam hak. He ekam tok, e Yesus ta reng kalngunes kam kol a langail tang, nang en kam sir kun mnam, matok ngara karkar mang. 11Vanang o kool ruk ngat viging o mia, ngama vokom e Yesus to le gia tubulkek ku penharom he kvui te, “Her E Nut Khal to yin arhe.” 12Vanangko e Yesus tkaen a re lserppak ngang ngar kam hagam mar kam lua polger o rhek mang en enang tok.

E Yesus Ta Mon Karo Aposel Ruk Loktiek Hori Orom Alomin

(Mt 10.1-4; Lk 6.12-16)

13To koknaik e Yesus ta grap ngoguon kim ke vul langto ka ngaiting. Ko tok ta vaeng o mia ruk en mruo tmur ktua svil mang ngar. To ngat ngan vgum he kaikkiem. 14He enang tok, e Yesus ta plam a valngan to a gunngar ormar ruk loktiek hori orom alomin he kilegem mar te, “O Aposel.” Ta plam mar tok, mar kmikkiem va en kam meng ngar kam polger karo rhek ngang o mia mang E Nut. Va tkaenserpgam mar kmus kar o kool kam kerer mar orom ka serppak mruo. 16Mar ruk endri: e Saimon, endo e Yesus ta kilegem te, e Pita, 17e Sebedi klo hal ruk e Yems kar knopia e Yoanes, ennginduk e Yesus ta kilegem min tgus orom o Hibru nga re mruo te, e Boanerges. Vanang kam hortgem ngina munik to endo ka pun ta vle te, “Alo Krovger.” 18Va e Andru, e Pilip, e Bartalomius, e Matyu, e Tomas, e Yems to e Alpias khal, e Tadius, va e Saimon to ta vle mnam a valngan to mkor o Selot, endruk ngma mon mar kat te, o Kananea. 19Va e Yudas to nkong mIskariot kat, endo thortgi mang e Yesus kmel ko maktiegom o kermia.

O Yuda Ngat Mon E Seten Orom E Yesus He Kerrereng E Nunu A Totur Orom Ngaro Rhek Ruk Tok

E Yesus Kar E Beelsebul

(Mt 12.22-32; Lk 11.14-23; 12.10)

20To e Yesus ther kat kaeknik ngok mrek va o mia vang ngat sovet kam gun kam mopatap ngok kim, mar kam ngae kais ko en ta svil kmemik va tlo ktuis kat e. 21To e Yesus ka valngan msim ngata ngnek mang tok, to kle khavae mang te, “Ka mrang tpis kim.” Ngat havae tok, to ngta hop he kngae kam kapom, mar kam nho mang.

22Ngata ngae vop, va o pattermia kmo pos ruk ngat otootpum mar kuon mYerusalem ngata vle ko tok mGalili kat. Ngat re te, “O-o, o kool ngalaip to e Beelsebul ka serppak ta ti arhe a mhel to enda nma kemmeng kam paeim o mia he kerer karo valngneik mruo ruk o kool orom ti.”

23Ngat re tok, to e Yesus ta vaeng ngar kmaol ngok kim to le ktootkinre ngang ngar mang en mruo te, “Nngia orom e Seten, ko en tis kam kerer karo valngneik mruo kat gi? O-o, nove ko 24enangthe a rengmat i o a valngan tang ko a serpgar npa mommenik he mur kaus kar mar mruo va kmopet kmar mruo, va a rengmat i o valngan to endo ka serppak tlo kais kam vle lhok e! 26E Seten ta vle gi enang tok kat, ko enangthe e Seten npa hop he kaus kar karo valngneik mruo ruk o kool he kmommen mar va ka serppak tlo kais kam vle lhok kat e. Nove, ka serppak ketasuo kam nop he. 27Vanang dok, kua vle enang ti te, enangthe a mhel to a serpgar nap kaelel mo kim mang he ktoot mang ka rek va kakro tgoluk, va nong a mhel tang tkais kam pis kam vretik mkor e. Vanang enangthe kaela ngang ko yok ko ka serppak tho laut kir kim endo a serpgar nap pis kaussiem a mhel to a serpgar, to endo yek, kaela to endo arhe tmi kut kais hak kam veret kakro tgoluk mkor. 28Ii, he ekam tok, kua havaeng nguk te, E Nut ner mia lol o mia ngaro kerkeknen tgus patgiang ngaiting he kikiangae mang ngar hak. Va si ngaro kerkeknen ruk kam kerrereng E Nut kat va nera lol patgiang ngaiting he kikiangae mang ngar. 29Vanangko ner ho lo kais hak kam lol ngaro kerkeknen ruk kam kerrereng E Nunu A Totur patgiang ngaiting he kikiangae mang ngar hak e. Ko E Nut ner mia mon mar orom ngaro kerkeknen ruk endruk, he ngaro kerkeknen nga vnek nera vle ngnik ngnik kuo mang ngar hak.”

30E Yesus tkoripang ngar tok, ekam ko ngata kerrereng en te, “Nma kemmeng a koot langto ka serppak kam paeim o mia orom.”

Endruk E Yesus Ta Kvam Mar Te, Ka Valngan Mruo Ormar

(Mt 12.46-50; Lk 8.19-21)

31To e Yesus knan kar kaornopeik ngat kaol te, kam pis mang. Ngat pis ksir ku mnok to kmeng o mia kam vaik kun ma rek kam vaeng. To langto mnam a mumu to ngat korosang kairkleim e Yesus kun mnam a rek to endo, thavaeng te, “Vae, inan kar ingornopeik [va ingoretmeik] ngta sir ku mnok he ka mngan mang in.”

33Va e Yesus tkoripang te, “Erie mar ruk koornek va koornopeik ormar e?”

34Ta mngan tok, to kalo keik ngint kaem o mia ruk ngat korosang kairkleim ko tok, to ta kle krere va ka kvam mar te, “Mu vokom endri na, ko her mar ri arhe koornek va koornopeik ha. 35Ii, ngta vle tok, ko erieto nam kaikkiem E Titou ka svil, her en lsir arhe nguaka kvam te, konopia va koetem va konan orom.”

Copyright information for SUA